Min lilla stackare. Hugo vaknade kring 21 och var lite otålig, bara sekunderna efter börjar han grina. Och han grinar grinar grinar och grinar. Man börjar ju fundera vad som är fel, han kan ju inte säga. Men när jag hör gaserna från magen förstår jag. Han har ONT i magen, lillstackarn.
Bär runt på honom men det hjälper inte. Känner mig som en dålig mamma som inte kan få honom att lugna ner sig. Försöker massera magen, men han grinar bara värre.
Tillslut får han smärtstillande och jag bär runt på honom i ca 30 min, sen lugnar han sig äntligen och jag kan bära upp honom och lägga honom i sin säng.
Hoppas Hoppas att han nu får sova hela natten igenom! (eller att han vaknar med en full blöja) Nä jag ska passa på att krypa ner i sängen jag med, man vet ju aldrig hur länge man får sova. Och ligger man lite back i sömnen så blir det jobbigt. (Hugo vaknade 4.15 imorse och vill upp, eller han sov omvart annat, men jag kunde inte lägga ner honom, så jag har varit vaken sen dess, sen hade jag varit upp till honom åtminstonde 1 gång i timmen hela natten)
Detta var ett litet gnäll inlägg, men men det är sånt som händer. Jag är grymt trött.
GOD NATT
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar