Blev lite konstig eftermiddag här. Eller kväll rättare sagt.
Jag var iallafall iväg och handlade när Hugo hade ätit lunch och somnat. Tog LÅNG tid att ta mig runt affären då jag har haft lite ont i magen under ett par dagar. Blev tungt också, kom lite sammandragningar när jag gick där inne på Maxi. Sen när jag kom hem så var det lungt, vi åt våfflor och mitt upp i allt började jag må konstigt. Lite illa men ändå inte, lite ont men ändå inte. Hugo åt i allafall superbra och kom för att mysa med mig som låg lite på soffan för att se om det skulle släppa.
Blev kvar där på soffan tills jag tyckte det var dags att gå hem för att Hugo snart skulle sova. Och vi hann bara hem, och Hugo lekte med sina leksaker och vi läste lite böcker och skulle börja städa.
Helt plötsligt så börjar jag få Jätteont i magen, och sammandragningarna kom tätare. Jag försökte fortsätta plocka undan Hugos leksaker, men det var som om det inte gick. Jag kunde inte stå upp och ja, jag vet inte hur jag ska beskriva det. Jag ringer till mamma som är i Stockholm (hon är på väg hem nu planet gick vid 20 nån gång) och berättade hur det kändes. HHon ville inte att jag skulle vara själv hemma om det nu skulle bli värre under natten. Så jag försökte så gott det gick packa ihop mina och Hugos saker som vi behöver för natten och så var det bara att ta sig ut till bilen och köra den lilla biten till pappa igen.
NU sussar Hugo sött sen nån halvtimme tillbaka och jag sitter här i soffan och funderar på när det onda ska lägga sig. Eller kommer det inte att göra det. Det känns i allafall inte lika farligt när jag sitter ner, så tror inte att det är så farligt, men känner ändå att magen har tendenser till att dra ihop sig och jag har en molande värk i ryggen.
Bara att avvakta och se vad jag ska göra. Ska nog invänta mamma iallafall. Det är ju tur att vi är här om det skulle bli värre under natten, då är de tingen som behöver gå ut och ta sig hem till mig i allafall om jag skulle måsta åka in på förlossningen. Jag hoppas att jag slipper.
Nä nu har jag svammlat färdigt, jag tror inte att man kan förstå det jag har skrivit, men jag försökte iallafall förklara hur jag känner.