Förkylning och fall

I förmiddags så busade Hugo i sängen hos mormor och morfar. Jag satt på kanten och mamma hon strök lite. Hugo stod bakom mig och höll i sig i mig och jag sa till honom att sätta sig ner och ta det lungt. Han började väl att sätta sig ner eller något, inte så lätt att se för jag har ju inte ögon i nacken. Poff så låg han nere på golvet och grinade. Plockade upp honom och det tog ett tag innan vi såg var han gjort illa sig. Det blev en bula i pannan och litet blåmärke under ögat.
Sen så stötta han nog även i höften lite. Han blev lite spak efter han lugnat ner sig och stapplade omkring på ostadiga ben. Men efter lunch och sömn så var han tillbaka till sitt vanliga busiga jag igen.
Antar att det inte kommer att vara första fallet vi kommer att vara med om, eftersom killen är klättrigare än klättrigast. Hann ju bara vakna innan ha hade klättrat upp på sitt lilla bord och satt där och spelade trummor och md jämna mellanrum ropade han på mig.
Men man ska ju vara glad att han har klarat sig så bra som han gjort. Jag menar han är snart 16 månader och har inte blåmärken och dylikt kan man räkna på en hand.

Under eftermiddagen har jag kännt förkylningen komma krypandes och inta min kropp. Det värker överallt, näsan ät tät, huvudet är tungt, halsen värker och rösten är inte alltid som den ska vara. Ludwig tyckte att jag lät som ett troll :-)

Sen ikväll så somnade Hugo till musik. Tänkte att det är ju inte så bra om han bara somnar till total tystnad utan jag har plockat upp en cdspelare. Och där satt vi igång en skiva med godnattvisor. De tog ett tag innan Hugo tyckte att det var okej att det var musik på i rummet, men tillslut accepterade han det och somnade gott.

Just det glömde ju att berätta att imorse så tog vi sovmorgon till 7.30!!! Helt undeerbart och vi behövde nog det båda 2.
Nä nu ska jag se Wipeout och i nån av reklamerna så hamnar jag nog i sängen.